ISLAM
OCH NUTIDEN (2)
Människan är inte den enda levande
varelsen som lever ett liv i flock. Många djur,
speciellt insekter, har ett socialt liv. De följer en
rad bestämda regler och ett klokt och välordnat sätt
att leva. Principerna med ömsesidig hjälp,
arbetsfördelning, produktion och distribution,
befallningar och lydnad, bestämmande och
tillmötesgående är i kraft i deras sociala grupper.
Bin, en del myror och termiter har blivit
gynnade med en civilisation, disciplin och organisering
som det skulle ta mänskliga varelser, som anser sig
själva vara den ädlaste av levande varelser, år om
inte århundraden att komma ifatt.
Deras civilisation, olikt den mänskliga
civilisationen, gick inte igenom tidsåldrar såsom den
primitiva djungelperioden, stenåldern, järnåldern och
atomåldern. De uppnådde samma civilisation och
organisation som de har nu, den dag de började existera
på denna jord, och ingen förändring har inträffat i
deras förhållanden. Det är bara den mänskliga
varelsen, vars liv, enligt koranen börjar från noll och
rör sig framåt utan att stanna.
För djur är tillvaron i tiden alltid
densamma. För dem är önskan om modernisering och en
förkärlek för vad som är nytt utan betydelse. Den nya
världen och den gamla världen existerar inte.
Vetenskapen gör inte nya upptäckter åt dem varje dag,
och rör inte upp mönstren i deras liv. Lätta och tunga
teknologier invaderar inte deras marknader varje dag, med
nya och bättre produkter. Varför? Därför att de lever
efter instinkten och inte efter förståndet.
Människan, å andra sidan, är
annorlunda. Hennes sociala liv är alltid föremål för
förändringar och omändringar. För varje århundrande
ändrar sig världen för människan. Hemligheten med
människan som varande den ädlaste av varelserna, ligger
också här. Människan är ett fullvuxet och moget barn
från naturen. Hon är skapad med ställningen och
kapaciteten, att inte behöva stå i beroende av en
direkt vägledning och skydd av naturen, ej heller av en
mystisk kraft kallad instinkt.
Hon lever med intellekt och inte med
instinkt. Naturen har erkänt den mänskliga varelsen
såsom varande mogen i sinnet, och har lämnat dem som
självständiga varelser, och fråndragit sin direkta
kontroll från dem. Allt som ett djur kan göra enligt
sin instinkt, och under inflytande av oöverträderliga
naturliga lagar, måste människan använda sin
intellektuella kraft för. Dvs kunskap, konventioner och
lagar samt "shari'ah". Dessa kan hon till
skillnad från naturlagarna överträda. Grundorsaken
för all korruption, oberäknelighet, utveckling,
framsteg, förfall, urartning, kollaps och destruktion
finns också att finna här.
På samma sätt som dörrarna till
framsteg och utveckling ligger öppen för människan är
också dörrarna till korruption och försämring öppna
för henne.
Den mänskliga varelsen har fått
förtroendet att bära på sina axlar, med koranens ord,
bördan av förtröstan som himlen, jorden och bergen
inte kunde bära. Med andra ord samtyckte människan
själv till att leva ett självständigt liv. Hon
accepterade ansvaret för plikter och lagar. Av detta
skäl kan hon inte vara immun mot överträdelser,
ignorans, självöverdrifter och misstag.
På samma ställe där koranen nämner
människans unika förmåga att bära förtroende
tillskriver koranen människan en tendens att vara
lagbrytare och hänsynslös. Dessa två möjligheter i en
mänsklig varelse, nämligen möjligheten till utveckling
förfall kan inte skiljas från varandra. En mänsklig
varelse är inte som ett djur som inom sitt kollektiva
liv, inte rör sig ett steg framåt, ej heller ett steg
tillbaka, varken till höger eller vänster. I den
mänskliga varelsens liv blir det ibland ett steg framåt
och ibland ett steg tillbaka. Rörelse och fart finns
sida vid sida vid uppstoppande och ett nersaktande.
Framsteg och utveckling finns vid sidan av förfall.
Rättvisa och dygd finns vid sidan av orättvisa, synd
och urartning. Intellektuella och kunskapsmässiga
manifestationer finns bredvid ignorans och sensualitet.
Det är alltid möjligt att
förändringarna och nya idéer och värderingar som
kommer fram i en speciell period kan vara ofördelaktiga
och skadliga för människan.
Stränga människor och
okunniga människor
Ett av karaktärsdragen hos människan
är hennes tendens att gå till det extrema. Om hon har
moderata åsikter försöker hon dela på förändringar
av den första sorten från förändringar av den andra
sorten. Hon försöker att röra sig framåt i tiden med
kunskapens kraft, genom att ta initiativ, ansträngning
och hårt arbete. Hon försöker anpassa sig själv till
demonstrationen av framsteg och möjligheter i sin tid,
och på ett liknande sätt försöker hon kontrollera
felaktiga riktningar som tagits i hennes tid, och vägrar
att anpassa sig till dem.
Olyckligtvis är det inte alltid så
här. Det är två farliga sjukdomar som alltid hotar
människan i dessa sammanhang. Dessa är: inflexibilitet
och bekvämlighet, samt naivitet och instabilitet.
Följderna av den första sjukdomen är stillastående,
stagnation och tillbakahållande från framsteg och
utveckling, medan följderna av den andra sjukdomen är
bakåtglidande och feltagande av riktning.
En konventionell, inflexibel person
avskyr allting som är nytt och accepterar ingenting utom
det gamla, medan den naiva, instabila personen räknar
varje nyligen demonstrerad sak såsom tillåten i
egenskap av "tidens nödvändighet", modernitet
och framsteg. En inflexibel person anser varje ny sak
vara en fördärvelse och en avvikelse, och den naive
räknar med var och varenda ny sak såsom
"civilisation", och en utvidgning av kunskap
och lärdomar.
En inflexibel person kan inte se
skillnaden på kärnan och skalet, ändamålen och
slutet. För honom har religionen ansvaret för
beskyddande av gamla traditioner. Enligt dennes syn
uppenbarades koranen med syftet att stoppa tidens gång
och låsa fast världens situation precis som den är.
Enligt denna uppfattning är citerandet
av den sista delen i koranen skriva med en gåspenna,
användning av ett traditionellt skrin, bada i ett
traditionellt badhus, äta med händerna, använda
oljelampor istället för elektriskt ljus, vara
litterärt obildad och oskolad, de egenskaper som den
religiöse skall ha. En naiv framåtskridare å andra
sidan, vill veta varje nytt mode och nya idéer som har
börjat i väst och följer dem omedelbart och kallar dem
modernisering och tidens nödvändighet.
Både konventionalisten och den naive
framåtskridaren håller med om antagandet att vilken
situation som helst, som rådde förr i tiden, var en del
utav religiösa budord och ritualer. Skillnaden ligger i
detta: den konventionelle härleder sig till den
slutsatsen att dessa ritualer borde behållas och
bevaras, och framåtskridaren, att religion är
ofrigörligt sammanbunden till dyrkan av det förgångna,
och en förkärlek av fasthållande och stagnation.
Problemen med oförenligheten mellan
vetenskapen och religion har varit ämnet för en livlig
diskussion och stridigheter bland människor i väst.
Idén med oförenligheten mellan vetenskap och religion
uppkom i grunden på grund av två anledningar. En utav
dem var att kyrkan vidmakthöll att vissa saker i gammal
vetenskap och filosofi var religiösa ämnen, och skulle,
från religiös synpunkt, bli accepterat såsom
trossatser. Vetenskapens framsteg visade att dessa idéer
var fel. En annan orsak var att vetenskapen helt och
hållet ändrade och reformerade mönstret för livet.
De religiöst konservativa ville ta med
den utåtriktade materiella formen hos livet under
religionens regler, precis som de hade gjort med de
filosofiska ämnena, genom att ge dem en religiös
anstrykning.
Den naiva och den ignoranta trodde också
att så var fallet, och föreställde sig att religionen
åsyftade det materiella livet såsom det hade en
speciell form och mönster. Och när den materiella
formen av livet måste förändras enligt vetenskapens
bedömning, så tillkännagav vetenskapen att religion
hade blivit avskaffad.
Inflexibiliteten, hos den första
gruppen, tillsammans med okunnigheten hos den andra,
förde med sig den bedrägliga idén att vetenskap och
religion var oförenliga.
Berättelsen i koranen
Islam är en religion som rör sig
framåt och bär framåt. Den islamiska läran påminner
muslimerna att de alltid skall vara i ett tillstånd av
tillväxt, utveckling och framåtskapande, men inom
ramarna för islam. Koranen jämför Mohammads (fvmh)
efterföljare med ett sädeskorn som har sätts i marken.
Det kornet växer upp i form av ett litet skört strå,
och därefter stärker sig själv och står rakt på sin
stam. Det passerar igenom dessa stadier med sådan fart
och kraft att bönderna är förvånade och glada över
det.
Detta är ett exempel på det samhälle
som koranen pekar mot. Utvecklingen är ett av de mål
mot vilket koranen riktar sig. Koranen lägger grunden
till ett samhälle som ständigt är på tillväxt,
utbredning, utvidgning och expandering.
Will Durant sade att ingen religion har
kallat på sina efterföljare med sådan styrka som islam
har gjort. Historien om islams ankomst visar hur
kraftfull och stark islam var ifråga om att på nytt
etablera samhället och göra det framgångsrikt.
Islam är emot både inflexibel
konservatism, och ignorant naivitet. Faran som hotar
islam kommer både från den första gruppen och från
den senare gruppen. De konservativa, de oböjligt
sinnade, och de som tycker om att visa att varje gammal
sak tillhör islam, när, det faktiskt kanske inte har
något samband med den äkta islamiska religionen, har
givit den naiva framåtskridaren en ursäkt, för att
räkna islam som emot utveckling i dess sanna mening. Å
andra sidan, imitationen, modedyrkan, och efterapning av
väst, och tron att framgången för de österländska
folken ligger i att göra dem mer västerländska fysiskt
och själsligt ger de naiva människorna idén att de
skall anamma alla seder och traditioner från väst. De
tror att alla civila och sociala lagar skall göras om
för att anpassas till västvärldens lagar. De får den
konservativa gruppen att se pessimistiskt på allting
nytt och anser det vara en fara för deras religion,
deras självständighet, och deras nationella och sociala
status. Mitt i detta, så är det islam som kan rätta
till misstagen från båda grupperna.
Attityden hos de konservativa ger en god
anledning till anfall och attacker från de
framåtskridande, och enfaldigheten hos framåtskridaren
gör bara de konservativa ännu mer orubbliga. Det är
underligt att den synbart civiliserade framåtskridaren
antar att tiden inte kan producera misstag och fel. Tror
de att tidens förändringar inte beror av människan,
utan av någon annan varelse? Sedan när har
människosläktet blivit fullständigt ofelbart, och på
så sätt gjort tidens förändringar fri från något
fel eller misstag?
Precis som människan gör nya
upptäckter i varje tidsålder, till gagn för
mänskligheten, och under inflytande av sin
vetenskapliga, moraliska, estetiska och religiösa
benägenhet, så står hon också under inflytande av sin
egoism, ambition, sensualitet och girighet för rikedom
och utnyttjande. Precis som människan är framgångsrik
i att göra nya uppfinningar, och hitta på bättre
vägar och levnadssätt, så är hon också, då och då,
benägen att göra fel och misstag. Hur som hel st, den
själ visk framåtskridaren förstår inte dessa ord. Han
upprepar alltid sin kliché att världen idag är vad den
är.
Vad som är ännu mer underligt är att
dessa människor tänker på livets grunder, på samma
sätt som de tänker på sina skor, hattar och kläder.
Precis som skor och hattar en gång var nya, och sedan
blev utslitna, har de ett värde när de var nya då dem
just hade kommit från fabriken, och måste inköpas, men
när de blev gamla måste de kastas bort. De betraktar
allting i denna värld på detta sätt.
Idén från dessa naiva framåtskridare i
fråga om sakens godhet eller ondhet är ingenting utom
dess egenskap av ny eller gammal. Enligt dem är
feodalism, det vill säga att en mäktig man på ett
olagligt och påtvingat sätt kallar sig själv herre och
fordrar att hundratals händer arbetar för att mata hans
mun dåligt, inte i sig självt, men därför att det har
blivit gammalmodigt nu och världen av idag accepterar
det inte.
Dess tid finns inte längre, och det
anses nu som föråldrat. I början, när en sådan sak
först dök upp och var alldeles ny var den naturligtvis
bra.
Enligt dem är det dåligt att utnyttja
kvinnor därför att dagens värld inte längre
godkänner och tolereerar det. Men när världen inte
erkände kvinnors arvsrätt, inte accepterade deras
äganderätt, och inte tog någon hänsyn till deras
åsikter och deras syn på saker och ting var också det
en gång nytt, och hade då nyligen kommit ut på
marknaden.
I rymdåldern är det olämpligt att
överge flygplanen och rida på en mula, att strunta i
elektriciteten och använda oljelampa, att göra sig av
med stora spinnerifabriker och använda en spinnrock, att
blunda för enorma tryckerimaskiner och trycka för hand.
Sådana människor tycker också att det är omöjligt
att undvika danstillställningar, att inte deltaga i
simning och utflykter, att inte bli berusad och hoppa
omkring, att inte spela poker, och att inte bära kjolar
ovan för knäna, därför att alla dessa saker är
fenomen som tillhör den moderna tiden. Om dessa saker
inte gjordes skulle det betyda ett återvändo till tiden
för mulåsneridning.
Hur många individer har blivit
förstörda, och hur många oräkneliga familjer har
splittrats av frasen "i tidens spår".
De säger att det är vetenskapens tid.
Atomernas, satelitternas och raketernas tidsålder. Det
är allt mycket bra, och vi tackar också Gud för att vi
lever i denna tidsålder, och i denna epok och era. Vi
önskar att vi kunde utnyttja det på ett bättre sätt
och erhålla fördelar från vetenskap och konst. En
fråga som kan ställas i detta sammanhang är följande:
Har alla de andra drivfjädrarna och
motivationsfaktorerna utom kunskapens källa torkat in?
Är alla fenomen i vårt århundrade ett
resultat av ingenting, utom vetenskapliga framsteg?
påstår vetenskapen att vetenskapen har blivit herre
över naturen och att människan har bemäktigat sig
över naturen?
Vetenskapen gör inget sådant
påstående. Stora grupper av vetenskapsmän och lärda
forskar och gör upptäckter. Det finns däremot grupper
av makthungriga, giriga och penningsdyrkande människor
som använder resultaten av sina vetenskapliga arbete
för att uppnå sina skändliga ändamål. Det högljudda
klagomålet från vetenskapen är alltid att det har
missbrukats av människans oregerliga natur. Vår tids
största problem är just denna sak.
Vetenskapen tar ett steg framåt inom
fysikens område, och upptäcker ljusets lagar, men en
grupp vinstsökare gör samma upptäckt till ett sätt
att göra film med oöversiktliga destruktiva resultat.
Vetenskapen i kemi går framåt, och kommer på hur de
kan göra nya sammanblandningar, då en del människor
börjar tänka på hur de kan profitera på detta
framsteg, och kokar ihop en katastrof för den mänskliga
själen, och kallar det heroin. Vetenskapen hittar vägen
till atomens kärna, och tämjer dess underbara kraft,
men innan några planer kunde göras för förbättringar
för mänskligheten, så hade makthungriga män i
världen tillverkat bomber utav det, och släppte dem
sedan på oskyldiga människor.
När en hyllning hölls till Einsteins
ära, den store vetenskapsmannen under nittonhundratalet,
steg han själv upp i talarstolen och sa: "Till vems
ära håller ni denna hyllning. Den vars talanger har
varit källan för tillverkningen av atombomben?"
Einstein använde inte sin intellektuella kraft för att
tillverka en bomb, men det var en annan grupp som
missbrukade hans vetenskapliga genialitet.
Heroin, atombomben, den här eller den
där sortens film kan aldrig bli accepterad bara för att
de är "tidens tecken". Om den mest perfekta
bomben släpptes av den bäst utrustade och mest
avancerade flygplanet och den duktigaste stridspiloten
på oskyldiga människor skulle handlingens grymhet och
bestialiskhet inte bli mindre för det.
|
