DEL VI
Den naturliga grunden för familjerättigheterna
(1)
Vi påpekade att grunden för deklarationen om
mänskliga rättigheter är att varje människa skall
åtnjuta en sorts grundläggande och hedervärd respekt
och individualitet. Vid skapelsen var en rad rättigheter
och friheter givna henne vilka på intet sätt kan tas
ifrån eller förnekas henne.
Vi har också sagt att denna anda och grund
upprätthålls av islam och är i harmoni med den
österländska filosofin. Vad som är oförenligt med
andemening och väsentligheten i denna deklaration, och
vad som visar att den är falsk och grundlös, är just
förklaringen som ges i många västerländska
filosofiska system angående människan och hennes natur.
Det enda pålitliga vittnesbördet som vi kan hänvisa
till för att utröna de sanna mänskliga rättigheterna
är skapelsens ovärderliga bok. Genom att hänvisa till
sidorna och raderna av denna stora bok kan man
fastställa de verkliga rättigheterna som alla
mänskliga varelser har gemensamt, och ställningen för
mäns och kvinnors rättigheter i jämförelse med
varandra. Underligt nog finns det en del naiva människor
som inte är beredda att erkänna det stora
vittnesbördet i skapelsens bok om de inte får någon
anledning att göra det. Enligt deras åsikt är den enda
kompetenta auktoriteten den grupp av människor som har
deltagit i förberedelserna till deklarationen, dvs de
som idag härskar över världen. Det har ingen betydelse
om de själva inte bryr sig om att hålla sig till
deklarationens innehåll. Andra ska inte vara så
arroganta att de ifrågasätter vad deklarationen
förkunnar. på grundval av dessa mänskliga rättigheter
är vi emellertid övertygade om att vi har all rätt att
ifrågasätta och notera vad de säger och gör. Vi anser
att den enorma skapelseprocessen, Guds talande bok, är
den enda kompetenta hänvisningskällan för bevisning.
Sambandet mellan naturliga
rättigheter och riktningen som naturen rör sig i
Enligt vår uppfattning kommer de naturliga och
medfödda rättigheterna fram, då skapelsens hantverk
styr skapade varelser mot perfektionen av deras
egenskaper och de medfödda anlagen i dem. Varje medfödd
begåvning är grunden till en naturlig rättighet. Ett
barn har rätt till skolgång och utbildning, men ett
ungt lamm har inga sådana rättigheter. Varför?
Därför att begåvningen för lärdomar och att uppnå
vishet finns i det mänskliga barnet men inte i lammet.
Skapelsens plan har tilldelat denna intelligens att
förvärva kunskap till människosläktet, men har inte
tillskrivit fåren det. Rätten att tänka, att ge
uttryck för sina egna tankar och ha självständiga
åsikter är av samma kategori.
Det finns en del människor som anser att naturliga
rättigheter och uppfattningen att människosläktet har
tilldelats en speciell sorts rätt av skapelsen, är
grundlösa idéer och skall förkastas. Enligt dessa
råder ingen skillnad mellan människans och andra
varelsers rättigheter. Detta är en missuppfattning.
Faktum är att naturliga begåvningar är väldigt
varierade. I sin plan har skapelsen tilldelat varje
varelse dess egna särskilda sfär. Skapelseprocessen har
sin egen plan som hör ihop med detta ämne, och den har
lämnat sitt grunddokument i händerna på sina varelser.
Det finns inte den minsta möjlighet till slumpmässighet
på grund av eventuell ignorans eller brist på
information.
Grunden och roten för familjerättigheterna skall
också sökas i naturen. Genom att se på mäns och
kvinnors naturliga karaktärer och den medfödda
intelligensen som skapelsen har begåvat dem med kan vi
förstå huruvida män och kvinnor har identiska
rättigheter och plikter. Glöm dock inte bort att
problemet som är under diskussion är de identiska
rättigheterna för män och kvinnor och inte
jämlikheten i deras rättigheter.
Sociala rättigheter
När det gäller de sociala rättigheterna utanför
familjen, dvs rättigheterna inom samhället förvärvar
en individ både jämlika och identiska rättigheter. De
fundamentala naturliga rättigheterna är jämlika och
identiska. Varje samhällsmedlem har en jämlik
rättighet att dra nytta av sina medfödda talanger, alla
har rätt till arbete, alla har rätt att delta i livets
kapplöpning, varje individ har rätt att erbjuda sig
själv till varje befattning eller ställning i
samhället och att försöka få den på ett lagligt
sätt, alla har rätt att demonstrera sina prestationer
och förmåga.
Naturligtvis gäller samma jämlikhet i de
grundläggande naturliga rättigheterna så att de
gradvis placerar människor i en ojämlik ställning.
När det gäller de förvärvade rättigheterna har alla
en jämlik rätt till arbete, samt att deltaga i livets
tävling. Men när det blir fråga tävling och att
utföra sin plikt visar det sig att alla inte kan komma
upp till samma nivå. En del visar sig vara mer begåvade
och en del har mindre talang. En del är mer effektiva
och en del mindre effektiva, en del är mer kapabla och
en del är mindre kapabla. En del visar sig vara mer
lärda, mer kunniga, mer skickliga, mer användbara och
mer effektiva än andra i sina arbetsuppgifter. på så
sätt får deras förvärvade rättigheter ett ojämlikt
mönster. Om vi beslutade att människors förvärvade
rättigheter också skulle bli jämlika såsom deras
grundläggande naturliga rättigheter skulle vårt beslut
anses som grymt och orättvist.
Varför skulle nu alla individer anses jämlika i
deras naturliga fundamentala sociala rättigheter?
Anledningen är att observationer av människan visar att
inga mänskliga individer föds till ledare. Ingen har
kommit till världen som en arbetare, hantverkare,
professor, lärare, officer, soldat eller minister. Dessa
är de meriter och specialiteter som är en del av de
förvärvade rättigheterna. Det betyder att individer
genom sin kompetens, möjligheter, arbete och handling
måste ta dem från samhället, och att samhället genom
positiva lagar ger dem till sina individer.
Detta är en mycket viktig skillnad mellan
människosläktets sociala liv, och det kollektiva livet
för flockdjur, såsom biet. Livets inrättningar för
dessa djur är helt naturliga. Deras plikter och
funktioner är alla tilldelade av naturen och inte av
eget val. En del är födda till ledare och en del är
födda till att bli ledda. En del är arbetare och en del
är ingenjörer, medan andra är födda verkställare.
Människans liv är tydligen inte så här, och det är
orsaken till varför en del tänkare helt har vägrat att
acceptera den gamla filosofiska idén att människan av
naturen är sällskaplig och har ansett att det
mänskliga samhället helt är baserat på ett
egenmäktigt konvent.
Familjerättigheter
Har individerna inom familjen också identiska
fundamentala rättigheter? Ligger skillnaderna mellan dem
i de förvärvade rättigheterna? Det är den stora
skillnaden mellan en familj som består av man, hustru
och barn och samhället utanför familjen. När det
gäller de fundamentala rättigheterna och naturens lag
ser familjerättigheterna ut på ett annat sätt.
Här finns det två olika åsikter. Enligt den ena
uppfattningen är relationerna att vara hustru eller
make, fader eller barn, moder eller barn, som alla andra
sociala relationer. Det rör sig alltså om samarbetet
mellan individer i en institution. Detta innebär inte
att man på ett automatiskt sätt är berättigad till
någon speciell status. Det är bara förvärvade
privilegier som kan ligga till grund för status. Dvs
privilegier som att vara överordnad eller underordnad,
att bli åtlydd eller att lyda, att få mer i månadslön
eller mindre. Om en person är hustru, make, fader, moder
son, eller dotter, så är detta i sig självt inte en
anledning för den personen att ha en speciell status.
Det är bara förvärvade privilegier som kan bestämma
deras ställning i relation till varandra. Idén med
identiska rättigheter för kvinnor och män inom
familjen, som de felaktigt har givit namnet jämlika
rättigheter, är baserat på just den här åsikten.
Enligt denna idé kan en man och kvinna, med liknande
talanger och behov, som har en förståelse för liknande
rättigheter som de förfogar över av naturen, gifta
sig. Resultatet blir då att det är nödvändigt att
familjerättigheterna skulle baseras på jämlika,
identiska och likformiga rättigheter.
Den andra åsikten hävdar i motsats till den första
att de grundläggande naturliga rättigheterna är olika.
Att vara make medför vissa skyldigheter och innebär
vissa rättigheter. Att vara hustru medför också vissa
plikter och innebär vissa rättigheter. Enligt denna
uppfattning skiljer sig familjen från alla sociala
kompanjonskap och sammanslutningar. Islams olikalydande
rättigheter för män och kvinnor är baserat på denna
princip.
Vilken av de två ovanstående åsikterna är nu
giltig, och på vilket sätt kan vi förstå vilken av de
två som är korrekt?
Den naturliga grunden för
familjerättigheterna (2)
Vi kan inleda diskussionen genom att sammanfatta vad
vi har diskuterat fram till nu.
1- Naturliga rättigheter existerar med anledning av
det faktum att naturen har ett bestämt mål och genom
att ha det målet i sikte, har den fått in vissa
förmågor i de skapade varelserna, och givit dem
rättigheter.
2- En mänsklig varelse, på grund av att hon är en
mänsklig varelse, drar nytta av en speciell serie av
rättigheter, som är kallade människans rättigheter,
medan djur inte åtnjuter dessa rättigheter.
3- Metoden för att bestämma naturliga rättigheter
och deras särskilda kvalité är att referera tillbaka
till Skapelsen. Varje naturlig begåvning är ett
naturligt bevis för en naturlig rättighet.
4- Alla individuella mänskliga varelser har jämlika
och identiska naturliga rättigheter när det gäller det
sociala livet. Skillnaden ligger i deras förvärvade
rättigheter, som beror på arbetet, utfärdandet av
plikterna och på deras deltagande i konkurrensen i
genomförandet av dessa ansvarstaganden.
5- Alla individuella mänskliga varelsers rättigheter
i samhället är jämlika och identiska. Orsaken till
detta är följande: ett noggrant studerande av det
medfödda värdet för individuella mänskliga varelser
visar att ingen kommer till världen för att leda eller
ledas. På samma sätt föds ingen till att underkasta
sig eller att bli åtlydd, att utföra en order eller att
kommendera, att vara en arbetare eller vara en
arbetsgivare. De kom inte till världen såsom en
befälhavare eller soldat. Människans karriär är inte
bestämd enligt naturen. Deras arbetsuppgifter, arbete
och ansvarstagande var inte tilldelade av naturen.
6- Teorin om de identiska rättigheterna för män och
kvinnor är baserat på det antagandet att det sociala
livet inom familjen är detsamma som det sociala livet
utanför familjen. Familjemedlemmarna har jämlika och
identiska rättigheter. En kvinna och en man med samma
begåvning och samma anspråk förenas tillsammans i
familjelivet och de har samma medfödda möjligheter.
Skapelsens lag bestämde inte deras status och anvisade
inte vissa arbetsuppgifter och funktioner för dem.
Å andra sidan grundas teorin om det icke- identiska i
familjelivet på idén att omständigheterna för
familjens sociala liv är annorlunda från det sociala
yttre familjelivet. En man och en kvinna förenas inte
tillsammans i familjelivet med samma begåvningar och
samma behov och de äger inte likadana naturliga
möjligheter. Skapelsens lag har placerat dem i olika
ställningar och har formgivit en speciell omloppsbana
för var och en utav dem.
Låt oss nu se vilken av de två ovannämnda teorierna
som är korrekt. Enligt det kriterium som vi redan har
lagt fram är det inte så svårt att bestämma vilken av
de två åsikterna som är riktig. Om vi hänvisar till
de naturliga begåvningarna och anspråken för män och
kvinnor, nämligen till de naturliga möjligheterna som
skapelsens lag har försett varje man och kvinna med är
det möjligt att bestämma det rätta handlingssättet.
Är familjelivet betingat av naturen,
eller styrd av konventioner?
Vi nämnde i förra delen att det finns två åsikter
om människans sociala liv. En del tror att
människosläktet av naturen är socialt. De anser att
människan är vad man kallar "sällskaplig" av
naturen.
En annan grupp anser å andra sidan att det sociala
livet är baserat på traditionen. De tror att
människan, av egen fri vilja, och under trycket från
vissa oundvikliga yttre faktorer (inte någon inre drift)
har gjort sitt val och samtyckt till att leva med sina
medmänniskor. Hur blir det med familjelivet? Är det
två åsikter här? Nej, människans familjeliv är
fullständigt naturligt, det vill säga, människan är
skapad av naturen. Antag att vi tvivlar på huruvida
människans sociala liv är naturligt. Inte ens då kan
vi tvivla på huruvida hennes hemkärlek är naturlig
eller inte. Många djur har ett sorts
"äktenskapligt" liv, såsom duvor eller vissa
insekter som lever i par, men de har inget socialt liv.
Familjelivet skiljer sig från det sociala livet.
Naturen har sett till att människor och en del djur har
en naturlig tendens att bilda familj, bygga ett hem och
skaffa barn.
Historien ger inga bevis för teorin att människan
under någon tidsperiod var utan ett familjeliv. Män och
kvinnor har inte levt skilda från varandra, sexuella
relationer mellan individer har inte fått en gemensam
eller allmän form. Inte heller livet i de vilda
stammarna som finns kvar än idag, som visar hur
primitiva människor levde förr i tiden tyder på att
det skulle ha varit så. I primitiva samhällen vare sig
det rörde sig om matriarkat (kvinnostyrda) eller
patriarkat (mansstyrda) levde människor i någon form av
familje liv.
Teorin om de fyra tidsperioderna
I fråga om äganderätt till egendomar är det känt
att gemensamt ägande har funnits under vissa tidiga
tidsperioder. Det individuella ägarskapet började
senare, men i fallet med sex har det aldrig varit så.
Anledningen till att det var ett samägarskap i de tidiga
stadierna av mänskligt liv var att på den tiden var det
mänskliga samhället arrangerat i stammar, och grundades
på mönstret av en stor familj. Med andra ord,
medlemmarna i stammen som levde tillsammans, delade
förmånerna som i familjelivet. Detta var anledningen
till ett samägarskap. I början av vår tidsperiod, låt
oss antaga det, så fanns det inget begrepp om lagar,
eller vanor och traditioner som kunde göra mannen och
kvinnan ansvariga för varandra. Bara naturen och deras
medfödda naturliga känslor band dem till vissa plikter
och rättigheter, men inte ens då hade de någonsin
oinskränkta sexuella relationer. Precis som med djur som
lever i par, och inte fogar sig efter någon social eller
bestämd lag, utan under naturens lag, och anpassar sitt
uppförande till vissa rättigheter och plikter, så är
deras liv och sexuella relationer inte heller utan
kontroll och villkor.
Mehrangiz Manuchehriyan, skriver i introduktionen till
sin bok "Intiqad bar qavanin-e asasi va madani-e
Iran, (Kritik av Konstitutionen och Civillagen i Iran):
"Enligt sociologin, så passerar livet för män och
kvinnor i de olika delarna av världen genom en av dessa
fyra tidsperioder:
1- Den naturliga tidsperioden,
2- Tidsperioden för manlig dominans,
3- Tidsperioden för kvinnliga protester,
4- Tidsperioden för jämlika rättigheter för män och
kvinnor."
"I den första tidsperioden så förenar sig män
och kvinnor och har sexuella relationer med varandra utan
några restriktioner eller villkor."
Sociologin håller inte med om ovanstående
påstående. Vad sociologin möjligen accepterar, är att
ibland, i en del stammar, så kan en del bröder
gemensamt gifta sig med en del systrar. Alla bröderna
kan ha sexuella relationer med alla systrarna, och barnen
är besläktade med allihopa. I andra exempel, så är
tonåriga pojkar och flickor, innan de gifter sig, inte
bundna av några restriktioner, och det är bara
äktenskapet som för med sig begränsningar för dem. Om
det skulle hända att situationen, gällande sexuellt
uppförande, är mer generaliserad än detta, i en del
mer vilda stammar, och kvinnan är, så att säga, en
"allmän" kvinna, så är det ett
undantagsfall, och skall anses som en avvikelse från den
naturliga och normala situationen.
I sin "Historien om civilisationen", volym
1, skriver Will Durant: "Våra djuriska förfäder
uppfann det. En del fåglar verkar leva som förökande
kamrater i en skilsmässolös monogami. Bland gorillor
och orangutanger så fortsätter föräldrarnas
sammanhållning till slutet av uppfödningsperioden, och
har många mänskliga drag. Varje försök till ett
"löst" uppförande av honan, är hårt
bestraffat av hanen. Orangutangerna från Borneo, säger
De Crespigny, "lever i familjer: hanen, honan, och
ungen, "och Dr. Savage rapporterar om gorillorna att
"det inte är ovanligt att se
"föräldrarna" sittande under ett träd,
trakterande sig själva med frukt och vänligt småprat,
medan deras barn hoppar runt omkring dem, gungande från
gren till gren i stormande glädje". Äktenskapet
är äldre än människan.
"Samhällen utan äktenskap är sällsynta, men
den ihärdiga sökaren kan finna nog utav dem för att
forma en respektabel övergångsperiod från
promiskuiteten bland de lägre däggdjuren till
äktenskapet för den primitiva människan."
Budskapet är att känslorna för familjen är en
naturlig och instinktiv sak för människan. Det är inte
en produkt av vanor eller ett resultat av civilisationen,
utan det är precis som för många djur, som naturligt
och instinktivt har en drift mot känslorna för
familjen.
Som ett resultat så står vi fast vid att det aldrig
fanns en tidsperiod för människosläktet, där män och
kvinnor, utan några som helst restriktioner, villkor
eller plikter, oavsett hur naturliga de än var, levde
ett fullständigt fritt äktenskapligt liv. Ett sådant
påhittat stadium är som sexuell kommunism, som inte ens
upprätthållarna för ekonomisk kommunism någonsin
hävdat, att de hade hittat några spår av, från förr
i tiden. Teorin med de fyra tidsperioderna i relationerna
mellan man och kvinna, är en förfuskad imitation av
teorin om de fyra tidsperioderna, som socialister tror
på, som gällande för ägarskapet av egendomar. De
säger att människosläktet har genomkorsat fyra
tidsperioder när det gäller ägarskap, den första
perioden är det med samägandet, sedan är det perioden
med feodalism, sedan kapitalism, och slutligen perioden
för socialism och kommunism, vilket är en återvändo
till den första perioden med det allmänna ägandet, men
på en högre nivå.
Vi står inför en trevlig överraskning när Fr.
Manuchehriyan ger förhållandet mellan män och kvinnor
namnet "jämlika rättigheter för män och
kvinnor", och inte följer socialisterna i detta
ämne, och inte den sista tidsperioden namnet
"allmänt ägande".
Även om ovannämnda dam tror att det mellan den
fjärde tidsperioden och den första tidsperioden finns
likheter. Så är anledningen som hon ger till det, att
"I den fjärde tidsperioden, som har många likheter
med den första tidsperioden, så lever man och kvinna
tillsammans utan någon som helst dominering eller
överlägsenhet av en över den andra."
Jag förstår fortfarande inte vad Fr. Manuchehriyan
verkligen menar med "många likheter". Om hon
bara menar den icke- dominerande och
icke-överlägsenheten för mannen, och en jämlikhet i
åtaganden och villkoren mellan varandra, hur kan då en
likhet finnas mellan den nuvarande tidsperioden, och
tidsperioden när, enligt henne, det inte fanns något
åtagande, inga villkor och över huvud taget inga
gränser, och män och kvinnor inte hade ett familjeliv.
Om den underliggande idén är, att under den fjärde
tidsperioden så ska gradvis alla begränsningar och
åtaganden försvinna, familjelivet ska avskaffas, och en
sorts sexuell kommunism tar överhanden, så visar det
att uppfattningen för dessa ivriga anhängare för
"jämlika rättigheter" är någon annan, än
alla andra supporters för jämlika rättigheter
föreställer sig och kräver. Det skulle antagligen bli
ganska förfärligt för dem.
Vi skall nu vända vår uppmärksamhet mot naturen av
familjerättigheterna för män och kvinnor. I samband
med detta, så ska vi hålla två saker i minnet: ett
utav dem är att se huruvida män och kvinnor har några
skillnader i sin natur, eller inte. Med andra ord,
huruvida skillnaden mellan män och kvinnor bara ligger i
könsorganen, eller huruvida skillnaderna är mer
djupgående än så.
Den andra saken är om skillnaderna och olikheterna
finns där, om de då är av den sort som har en
påverkan på bestämmelserna om deras rättigheter och
plikter, eller huruvida dessa skillnader bara är i färg
och födelse, vilket inte har någon relevans till
naturen av de mänskliga rättigheterna.
Kvinnan i naturen
Jag tror inte att det finns något behov för ett
argumenterande, för att bestämma det första ämnet.
Alla som har studerat detta ämne vet att skillnaderna
mellan män och kvinnor inte bara gäller könsorganen.
Om där finns någonting som är värt ett tankfullt
övervägande, så är det huruvida dessa skillnader har
någon effekt på bestämmelserna av rättigheterna och
plikterna för män och kvinnor.
Europeiska tänkare och vetenskapsmän har
tillfredsställande förklarat det första ämnet. De
djupa studierna av biologi och psykologi, och dessutom
den sociala aspekten för denna fråga av dessa
framstående tänkare, ger inte det minsta tillfälle
för en ifrågasättning angående detta ämne. Den
synpunkt som mindre ådrog sig deras uppmärksamhet, var
hur långt dessa olikheter kan ha påverkat i
bestämmandes av familjerättigheter och plikter, och som
ett resultat, placerar män och kvinnor i olika
ställningar.
I sin välkända bok "Den okända
människan" medger den världsberömde franske
psykologen, kirurgen och biologen Alexis Carrel, båda
ämnena, det vill säga, han erkänner det faktum att
män och kvinnor, enligt skapelselagen, har blivit gjorda
olika, och tillägger att dessa skillnader och olikheter
gör deras plikter och rättigheter olika.
I kapitlet med rubriken "Kön och härkomst"
har han diskuterat ämnet. Han säger: "Testiklar
och äggstockar förfogar över funktioner av
överväldigande betydelse. De producerar manliga och
kvinnliga celler. Samtidigt utsöndrar de i blodet vissa
substanser, som präglar det manliga eller kvinnliga
karaktärerna i våra vävnader, sinnelag och medvetande,
och ger till alla våra funktioner deras starka
karaktär. Testiklarna skapar djärvhet, våld och
brutalitet, de kvalitéer som skiljer den stridande
tjuren från oxen som drar plogen utmed fåran.
Äggstockarna påverkar den kvinnliga organismen på ett
likartat sätt ...
"Skillnaderna som existerar mellan man och
kvinna, kommer inte från den särskilda formen på deras
könsorgan, närvaron av livmodern, från havandeskapet,
eller från formen av utbildning. De är av en mer
grundläggande natur. De är orsakade av själva
vävnadens struktur, och genom impregneringen av hela
organismen med specifika kemiska ämnen, utsöndrade av
äggstockarna. Okunnighet om dessa fundamentala fakta har
fått förespråkare för feminismen att tro, att båda
könen skulle ha samma utbildning, samma makt, och samma
ansvar. I verkligheten så skiljer sig kvinnan
genomgripande från mannen. Varenda en av cellerna i
hennes kropp bär märket av hennes kön. Det är lika
sant om hennes organ, och, framför allt, om hennes
nervsystem. Psykologiska lagar är lika obevekliga som de
från stjärnornas värld. De kan inte ersättas av
mänskliga önskningar. Vi är tvingade att acceptera dem
precis som de är. Kvinnor ska utveckla sina begåvningar
enligt sin egen natur, utan att försöka imitera
männen. Deras del i civilisationens utveckling är
större än männens del. De ska inte överge sina
speciella funktioner."
Efter förklaringen gällande det sätt som cellerna
av den manliga sperman och det kvinnliga ägget är
skapat, och hur deras förening med varandra sker, och
efter påpekandet att det är existensen av kvinnan och
inte mannen som är väsentlig för generationen av
avkomma, så säger han att graviditeten utvecklar till
fullo kroppen och själen hos en kvinna. I slutet av
kapitlet säger han: "Man bör inte ge unga flickor
och pojkar samma intellektuella och fysiska träning, och
ha samma ambitioner. Pedagoger skall mycket noggrant
uppmärksamma de organiska och mentala särskildheter,
som finns mellan män och kvinnor, och deras naturliga
funktioner. Det finns oåterkalleliga skillnader mellan
de båda könen. Och det är absolut nödvändigt att ta
med dem i beräkningen vid konstruktionen av den
civiliserade världen." (sidorna 89-90 och 92)
Som du har sett, så redogör denna framstående
tänkare för det stora antalet av naturliga skillnader
mellan män och kvinnor, och också övertygelsen att
dessa skillnader, på villkoren av deras funktioner och
rättigheter, placerar män och kvinnor i olika
ställningar.
I nästa kapitel ska vi också citera skrifter av
tänkare angående skillnaden mellan män och kvinnor,
och vi skall från dessa sluta oss till i vilka områden
av mänsklig aktivitet som de har liknande förmågor och
anspråk, och där de ska ha liknande rättigheter, och
inom vilka områden som de inte har samma ställning och
inom vilket de ska ha olika rättigheter och plikter.
I studierna och bestämmelserna av familjerättigheter
och plikter för män och kvinnor, så är det här en av
de mest känsliga områdena.
|
